Kränkande särbehandling, del 1

”Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar vilka under en längre tid riktas mot utpekade enskilda arbetstagare och på ett personligt kränkande sätt ställer dessa utanför arbetsgemenskapen”. Så definierar Arbetsmiljöverket kränkande särbehandling.

Det finns många sätt att kränka någon på. Det kan till exempel handla om ohövlighet, att undvika eller isolera personen i fråga eller rena förolämpningar. Det kan också vara att ge någon arbetsuppgifter under dennes kompetensnivå eller sämre utrustning än andra.

Mobbning kan bland annat vara att ignorera eller frysa ut någon, ha ett överdrivet kontrollbehov, undanhålla information eller att tala illa om någon. Den som mobbas utsätts för grov respektlöshet och stressas, får försämrad självkänsla, upplever otrygghet, fysisk och psykisk ohälsa och kan inleda en desperat kamp för upprättelse.

Gemensamt för ovanstående är att det handlar om beteenden som präglas av grov respektlöshet.

Enligt undersökningar från Arbetsmiljöverket och SCB uppger 9% av Sveriges yrkesverksamma att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen under det senaste året.

Varför uppstår kränkande särbehandling?
Det finns flera anledningar att kränkande särbehandling förekommer på en arbetsplats. Det kan bland annat vara brister och otydlighet i organisationen, svagt ledarskap, ständiga förändringar, stress eller olösta konflikter. En negativ kultur på arbetsplatsen, monotona och ensidiga arbetsuppgifter och låg delaktighet bland medarbetarna kan också bidra.

Effekter på individen
Vilka effekter kan då kränkande särbehandling få? För individen beror det givetvis på en mängd faktorer, som till exempel hur grov kränkningen är, men även hur den egna livssituationen ser ut.
Effekten hos den som blir utsatt är sviktande självkänsla, sömnproblem och ångest. Depressioner är vanliga, och det finns många exempel på att människor som mobbats även utvecklat olika fysiska sjukdomar.

Det är vanligt att den som utsätts anklagar sig själv och frågar sig vad han eller hon gjort och vad som är fel på honom eller henne. Det sociala umgänget blir lidande och det blir svårare att orka med jobbet, vilket i sin tur ytterligare kan försämra självkänslan.

Kränkande särbehandling kan drabba vem som helst, men medarbetare som är duktiga, kreativa, moraliska, ordningsamma och självständiga tenderar att vara mer representerade.

Läs mer på www.prevent.se