Har du blivit mobbad eller nobbad någongång? Har du mobbat eller nobbat?
Delar med mig av en krönika jag skrev för några år sedan. Tyvärr förekommer det överallt – i skolan, i privatlivet, på jobbet, i idrottsföreningar, inom politiken. Överallt och det är helt oacceptabelt.
‘Turning over a new leaf’ is a strange phrase. If, in reality, we tried to do that, we’d break the leaf off its stem. So, does the expression refer to the ‘leaves’ of a book? Does it suggest turning over to a fresh page?
And, if that’s the case, is it a book we’re supposed to be writing ourselves? Or a tome filled with advice by another author? Is your life-story already written? Or, in turning over a new leaf, can you make a unique mark on the world?
The choice is yours. But know that today, you have the power to begin a fascinating new storyline.
Har ni en uttalad värdegrund i er organisation? Vilket värde ger den dig i ditt dagliga arbete? Vad är en värdegrund? Varför är det viktigt?
Ett företag, en organisation formas av flera aspekter, från själva verksamheten till hur personalen och styrelsen beter sig gentemot varandra, mot kunderna eller mot andra.
Beteendet styrs helt individuellt av våra värderingar, vår etik och vår moral. Företagets och personalens beteende skapar tillsammans företagets kultur. Företagskultur som vi ofta kallar det.
Företagskultur kan beskrivas som interna antaganden för vad som är ett korrekt eller godkänt beteende. Dessa beteenden kan förtydligas med en uttalad och levande värdegrund.
Företagskulturen påverkar personalens välbefinnande enormt. En viss företagskultur får vissa personer eller personligheter att trivas bättre än andra. Därför är det viktigt att ta företagskulturen och värdegrunden på allvar. Ta människorna och deras mående på allvar.
”Vad är en värdegrund? Det en fråga som inte alltid är helt enkelt att svara på. Det handlar egentligen om vad människorna inom företaget tycker är viktigt och värdefullt för verksamheten och för människornas välmående.
Det handlar dock nästan alltid om abstrakta värden som exempelvis respekt, det vill säga att alla medarbetare ska respektera varandra, kunderna eller yrket.
En annan värdegrund kan vara värdskap. Att alla som arbetar inom företaget, är kund eller leverantör till företaget skall känna sig välkomna och viktiga.
Att känna sig välkommen är ur ett beteendevetenskapligt perspektiv enormt viktigt för vårt välbefinnande.
Värdegrunderna visar alltså vad som värdesätts av företaget. De hjälper medarbetaren att agera på ett önskvärt sätt och finns även som stöd när olika beslut ska tas.
Värdegrunderna kan dessutom användas för att motarbeta och minimera ett negativt och oönskat beteende. Ett agerande som går i linje med värdegrunderna är bra. Ett agerande som går emot värdegrunderna ska undvikas eller korrigeras.
Värdegrunderna är viktiga eftersom de hjälper till att forma företagskulturen, dvs ett uttryck för vad personalen och ledningen tycker är bra och rätt.
Det finns alltid en företagskultur inom ett företag och den är tyvärr inte alltid positiv. Genom att använda värdegrunder kan man skapa en företagskultur som känns bra för alla.
Respekt och värdskap är två värdegrunder vi har tagit upp. Andra exempel på värdegrunder för företag är professionalism, objektivitet, människan först, glädje och ansvar. Orden har självklart en viss betydelse men det är förklaringen bakom ordet som beskriver själva värderingen.
Professionalism kan i det här fallet betyda att företaget strävar efter att alltid bete sig korrekt oavsett vilka situationer som uppkommer. För vissa verksamheter där det t ex uppstår konflikter kan detta syfta till att personalen alltid bör bete sig ”professionellt”, oavsett vad det är för situation.
Många företag gör misstaget att bygga sin värdegrund på en sk ”Copy & Paste”, dvs att de tar ett annat företags värdegrund rakt av, byter ut företagsnamnet och sedan förkunnar de att nu har vi en värdegrund. De skriver ut gärna den och viftar med den i tid och otid. Den typen av värdegrund är helt värdelös. Det är inte så enkelt.
Alla inom företaget har ett ansvar för att agera utifrån företagets värdegrund. Ledningen har ett stort ansvar att med sitt ledarskap visa att värdegrunden inte ”bara” blir en pappersprodukt utan att den blir företagets självklara ryggrad. Det gör man bäst när man leder och lever som man lär. Inte alltid lätt. Men alltid rätt.
Har ni en uttalad värdegrund i er organisation? Vilket värde ger den dig i ditt dagliga arbete? Vad är en värdegrund? Varför är det viktigt?
Ett företag, en organisation formas av flera aspekter, från själva verksamheten till hur personalen och styrelsen beter sig gentemot varandra, mot kunderna eller mot andra.
Beteendet styrs helt individuellt av våra värderingar, vår etik och vår moral. Företagets och personalens beteende skapar tillsammans företagets kultur. Företagskultur som vi ofta kallar det.
Företagskultur kan beskrivas som interna antaganden för vad som är ett korrekt eller godkänt beteende. Dessa beteenden kan förtydligas med en uttalad och levande värdegrund.
Företagskulturen påverkar personalens välbefinnande enormt. En viss företagskultur får vissa personer eller personligheter att trivas bättre än andra. Därför är det viktigt att ta företagskulturen och värdegrunden på allvar. Ta människorna och deras mående på allvar.
”Vad är en värdegrund? Det en fråga som inte alltid är helt enkelt att svara på. Det handlar egentligen om vad människorna inom företaget tycker är viktigt och värdefullt för verksamheten och för människornas välmående.
Det handlar dock nästan alltid om abstrakta värden som exempelvis respekt, det vill säga att alla medarbetare ska respektera varandra, kunderna eller yrket.
En annan värdegrund kan vara värdskap. Att alla som arbetar inom företaget, är kund eller leverantör till företaget skall känna sig välkomna och viktiga.
Att känna sig välkommen är ur ett beteendevetenskapligt perspektiv enormt viktigt för vårt välbefinnande.
Värdegrunderna visar alltså vad som värdesätts av företaget. De hjälper medarbetaren att agera på ett önskvärt sätt och finns även som stöd när olika beslut ska tas.
Värdegrunderna kan dessutom användas för att motarbeta och minimera ett negativt och oönskat beteende. Ett agerande som går i linje med värdegrunderna är bra. Ett agerande som går emot värdegrunderna ska undvikas eller korrigeras.
Värdegrunderna är viktiga eftersom de hjälper till att forma företagskulturen, dvs ett uttryck för vad personalen och ledningen tycker är bra och rätt.
Det finns alltid en företagskultur inom ett företag och den är tyvärr inte alltid positiv. Genom att använda värdegrunder kan man skapa en företagskultur som känns bra för alla.
Respekt och värdskap är två värdegrunder vi har tagit upp. Andra exempel på värdegrunder för företag är professionalism, objektivitet, människan först, glädje och ansvar. Orden har självklart en viss betydelse men det är förklaringen bakom ordet som beskriver själva värderingen.
Professionalism kan i det här fallet betyda att företaget strävar efter att alltid bete sig korrekt oavsett vilka situationer som uppkommer. För vissa verksamheter där det t ex uppstår konflikter kan detta syfta till att personalen alltid bör bete sig ”professionellt”, oavsett vad det är för situation.
Många företag gör misstaget att bygga sin värdegrund på en sk ”Copy & Paste”, dvs att de tar ett annat företags värdegrund rakt av, byter ut företagsnamnet och sedan förkunnar de att nu har vi en värdegrund. De skriver ut gärna den och viftar med den i tid och otid. Den typen av värdegrund är helt värdelös. Det är inte så enkelt.
Alla inom företaget har ett ansvar för att agera utifrån företagets värdegrund. Ledningen har ett stort ansvar att med sitt ledarskap visa att värdegrunden inte ”bara” blir en pappersprodukt utan att den blir företagets självklara ryggrad. Det gör man bäst när man leder och lever som man lär. Inte alltid lätt. Men alltid rätt.
Vi pratar mycket om att vi behöver göra något åt den psykiska ohälsan. Det är en viktig fråga som behöver arbetas med ur många perspektiv men allt börjar med hur vi behandlar oss själva.
Hur arbetar du själv med din egen psykiska hälsa?
En vanlig metafor är att likna situationen med ett flygplan i fara där syrgasmaskerna faller ned.
Uppmaningen vi får är lika tydlig som självklart och enkel: “Ta på dig din egen mask innan du hjälper andra”.
Det är användbart även när det gäller psykisk hälsa; se till att du ger dig själv den energi och återhämtning du behöver innan du ger av den energin i olika sammanhang och till andra.
Det är lätt att fastna i vardagens rutiner och “måsten” utan att reflektera över vad man själv behöver för att orka sträckan ut.
Att rusa på mot nästa mål, och målet därefter, utan att stanna upp och ladda med mer energi och känna efter att målet fortfarande är relevant.
Men psykisk hälsa är något som angår oss alla. Något som vi alla behöver arbeta med på ett eller annat sätt.
Det är inte något som “någon annan” ska fixa utan kräver att vi lyssnar på oss själva och vad vi behöver för att må bra.
Det är så viktigt att våga att prioritera sin egen psykiska hälsa istället för att alltid prioritera andra och deras behov först.
Våga ta på dig din egen syrgasmask först. För när du själv kan andas kan du hjälpa andra. Annars riskerar du att kväva dig själv.
Vill du lära dig mer om teambuilding? Den 26/5 håller jag en kostnadsfri föreläsning mellan 0900-1000 via Teams. Anmälan via elaine@certain.nu så skickar jag en inbjudan. Max 20 deltagare. Välkommen!
Tacksam för tips på uppdrag. Jag behöver fler uppdrag. Jobbar helst någonstans mellan Umeå och Göteborg då det fungerar bäst med tågen. Allt av intresse men bäst är jag på ledarskap, kommunikation, arbetsmiljö, kvalitet, säkerhet, miljö och Projektledning. Återkommande kunder får 25% rabatt. Finders fee 10%. Hjälp mig. Dela gärna.
Under det senaste året har cirka 500 000 personer i Sverige haft självmordstankar, cirka 100 000 har genomfört självmordsförsök, och cirka 1 500 har fullbordat ett självmord. Självmordstankar är så vanliga idag så att de kan betraktas som en naturlig del av mänskligt liv. Läs igen… ”…som en naturlig del av mänskligt liv.”. (Källa: Mind)
I Sverige har vi en nollvision mot självmord, precis som vi har inom trafiken, men till skillnad mot trafikens nollvision så satsats marginellt av statliga medel för att uppnå nollvisionen avseende självmord. Det behöver vi förändra.
Den psykiska ohälsan skenar i Sverige (och enligt WHO i resten av västvärlden) och även den starkaste personen kan drabbas. Många människor har även drabbats hårt av pandemin och många människor mår dåligt av pågående krig. Det vet vi påverkar vår psykiska hälsa. Hur det kommer påverka självmordsstatistiken vet ingen men mest troligt kommer fler människor drabbas.
Nästa år är det 10 år sedan min far var en del i statistiken och jag har sedan dess försökt lyfta frågan. Det finns så mycket skam kring psykisk ohälsa och självmord. Många, och även jag innan far begick självmord, trodde att det var ”svaga” människor som tog sitt liv, jag hade många fördomar men idag vet jag bättre. Självmord och självmordstankar kan drabba precis vem som helst oavsett bakgrund.
Att vara en del av ett sammanhang, att känna sig sedd, bekräftad och behövd är ett grundläggande behov som vi alla människor har. Det gäller naturligtvis även utanför arbetet. Vi behöver alla bli bättre på att se varandra, bekräfta varandra och behöva varandra. Det är tillsammans vi blir starka oavsett hur starka vi är var och en för sig.
Maslows behovspyramid
Bifogar här en krönika som jag skrev för många år sedan men som forfarande är aktuell:
Jag tror att människan är vår viktigaste resurs och det känns viktigt att vi som ledare tidigt kliver in och vågar ingripa när våra medarbetare inte verkar må bra eller fungerar som tidigare.
Vi behöver bli bättre och bättre på att våga vara personliga med våra medarbetare utan att tumma på den personliga integriteten. Det blir alltmer viktigt i vårt ledarskap att skapa relationer och bry oss mer om hur vi och vår omgivning mår. Min erfarenhet är att mina medarbetare och jag själv mår bättre och presterar bättre när vi bryr oss om varandra och hur vi mår.
Det är lättare att vara ledare och chef i medgång men hur är det att vara ledare i motgång, när det krisar? Jag vill gärna tro att i motgång kliver ledaren fram – att hon eller han inser vikten av att verkligen vara en ledare och inte bara chef. Men jag tror att vi i Sverige, i våra företag och organisationer har tillräckligt många chefer men behöver fylla på med fler ledare.
Forskning har visat att alla behöver ha ledare eller andra betydelsefulla personer i sin omgivning som bekräftar oss som människor, som bryr sig om oss och hur vi mår. Vi behöver det för att våga ta egna initiativ, tro på vår egen kapacitet, förmåga, för att må bra och för att hålla oss friska. När vi blir bekräftade växer vi personlighetsmässigt och vågar anta och hantera utmaningar. Att må bra är en förutsättning för att vara nöjd.
Nöjda medarbetare är effektivare, visar bättre resultat, levererar högre kvalitet, har högre moral och lojalitet, tar mer ansvar, samarbetar bättre, ser möjligheter lättare, är mer närvarande på arbetet, är bättre problemlösare och det ger en sund personalomsättning, ett bättre arbetsklimat, en ökad trivsel, lägre sjukskrivning etc. Det finns som du ser en mängd positiva effekter som du relativt enkelt kan uppnå med ditt ledarskap men hur gör du när du märker att dina medarbetare inte mår bra eller fungerar lika bra som tidigare?
Motgång kan handla om så mycket – kriser av olika slag, stress, sjukdom och på din arbetsplats finns olika typer av omständigheter som t ex under vissa förutsättningar kan leda till flertalet sjukdomar. Sjukdomar av olika karaktär – allt från stressrelaterade sjukdomar till alkohol- och drogrelaterade problem. Symptom på dessa bör åtgärdas så fort som möjligt, ju snabbare åtgärd, desto bättre prognos till förbättring.
Hur kan du se symptomen? Hur kan du se vad som är vad? Självklart finns det symptom som går att se men det kan vara nog så svårt att se vad som är vad. ”Rätt diagnos är det egentligen bara en läkare som kan ställa”, säger Lotta Saidac som utbildar i frågor kring detta. ”Du som ledare kan dock lära dig se tecknen när det är dags för dig att ta ett sk svårt samtal med din medarbetare”, säger Lotta.
Några symptom på tidiga varningssignaler som visar på att det kanske inte står rätt till är sömnproblem, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar, spänningsvärk, huvudvärk, ont i nacken, ryggen, musklerna, viktminskning/ökning, magbesvär, hudbesvär, nedstämdhet, måndagssjuka etc.
Ett relativt enkelt och effektivt sätt att få reda på hur dina medarbetare har det är att börja ställa frågor som: Hur mår du? Hur har du det? Hur kan jag hjälpa dig? Hur tycker du att samarbetet fungerar med dina kollegor? Hur känner du att balansen mellan ditt arbetsliv och privatliv är? Jag har sett att detta och detta har hänt – vad kan du berätta om det?
Du märker rätt så snart om något inte står rätt till och då är det viktigt att du påminner dig om att du inte är en läkare. Hjälp dig själv och din medarbetare då genom att ta professionell hjälp för att hjälpa att ställa rätt diagnos för att kunna sätta in rätt rehabilitering.
Våga ställa personliga frågor – du kan rädda liv. Vänta inte tills du är säker på varför din medarbetare mår dåligt! Visa att du bryr dig om! Våga vara en personlig ledare!