Vi är viktigast…

Självklart är det inte endast arbetsgivarens ansvar att förbättra och höja sina medarbetares hälsa, men det går heller inte att bortse från arbetsgivarens roll när det kommer till arbetsplatsens förutsättningar. Arbetsmiljön måste vara uppbyggd på ett sådant sätt som ger människor bästa möjliga grund till att samverka och prestera. Misslyckas vi på den punkten sjunker effektiviteten på företaget och snart även dess lönsamhet.

http://www.dagensvd.se/manniskan-ar-var-viktigaste-resurs/

Olika åsikter = OK. Påhopp = inte ok!

Jag älskar konstruktiva dialoger med alla, oavsett om den jag kommunicerar med delar min åsikt eller ej.

Däremot ogillar jag verkligen när människor inte respekterar varandras olika åsikter och börjar sin form av övertalning med allehanda personliga påhopp.

Personligen kan jag respektera åsikter som inte stämmer med mina och skulle jag nu vilja försöka övertala ”min motpart” skulle jag göra det med saklig information och sakliga argument.

Livet vore tråkigt om alla tyckte lika om allt och alla, eller hur?

Respektera varandras olikheter. Respektera olika åsikter.
Det skapar dynamik och framgång.

Tycker jag. Vad tycker du?

Sundsvalls Tidning idag… min debattartikel om ansvar och framgång!

Människor som glorifierar sig själva, som ser sig som felfria i en värld där det alltid är någon annans fel, är inte människor som är attraktiva på arbetsmarknaden eller som blir särskilt lyckliga. Det är människor som har en frånvänd världsbild och det är människor som behöver göra en förändring.

Om vi istället skulle sluta skylla ifrån oss och bestämma oss för att jobba på oss själva och förändra vårt tankesätt skulle vi må så mycket bättre. Det är bara vi själva som kan få saker att hända i vårt liv; vi har alltid ett val i hur vi väljer att tackla en situation. Desto snabbare vi inser detta, desto snabbare ökar våra chanser till att faktiskt uppnå våra drömmar och mål.

http://www.st.nu/opinion/insandare/bakom-varje-framgang-finns-ett-ansvar-3

Plus och minus = livet och hur du väljer att leva det!

Mitt liv har inte alls varit en spikrak väg till framgång – jag har varit arbetslös, jag har varit övertalig, jag har överlevt sjukdom, jag har förlorat nära och kära, min pappa tog livet av sig, jag har genomgått en skilsmässa…

Ja, jag lever ett helt vanligt liv precis som vi alla gör men oavsett vad jag har gått igenom har jag aldrig övergett hoppet helt om att även den värsta situationen jag varit i kommer att ge mig något positivt.

Om du känner att allt är svart, att du inte vet vad du vill, att allt känns meningslöst, att allt och alla är emot dig – ta en timeout (det kan handla om en timme, en dag, en vecka) och sätt dig ner och skriv en plus- och minuslista. Du kommer snart att märka vad det är som ger dig energi (pluslistan) och vad som tar energi (minuslistan).

Försök sedan applicera plussidan i din vardag – kan du få mer av det där du är nu? Eller hur ska du kunna få mer av det där du är nu? Och gör detsamma för minussidan – hur kan du få bort minusen där du är nu? eller hur skall du kunna få mindre minus där du är nu?

Det finns plus och minus i allt – tricket är att oavsett så skall det helst vara plus minus noll eller ännu hellre mer plus för att vi ska må bra. Håller du med?

Ansvar bakom varje framgång…

Läs min insändare i Nya Wermlands-Tidningen,

Om vi istället skulle sluta skylla ifrån oss och bestämma oss för att jobba på oss själva och förändra vårt tankesätt skulle vi må så mycket bättre. Det är bara vi själva som kan få saker att hända i vårt liv; vi har alltid ett val i hur vi väljer att tackla en situation. Desto snabbare vi inser detta, desto snabbare ökar våra chanser till att faktiskt uppnå våra drömmar och mål.

http://nwt.se/kristinehamn/nkp-insandare/article1715644.ece

Ditt väntrum är någon annans arbetsmiljö

Kör en repris från 2012 idag. Hittade en av mina gästbloggar hos Du & Jobbet och ämnet är alltid lika aktuellt…

Sitter i ett väntrum på Södersjukhuset och väntar på min tur. Jag hör till dem som kommer till möten i hyfsat god tid men nu har min bokade tid passerat med råge och jag börjar så smått fundera hur  lång tid det här kommer att ta. Jag ser att de som sitter med mig i väntrummet börjar skruva på dig och stämningen i väntrummet börjar att bli lätt irriterad.

Jag har ett arbete där jag i mångt och mycket styr min egen tid men alla har ju inte den lyxen och flera av oss som väntar springer till receptionen och frågar – när får jag komma in, jag kan inte vänta längre, jag måste vara tillbaka på jobbet senast 13:00 osv.

Kan inte låta bli att dra parallellen till arbetsmiljö här… de som väntar och de som faktiskt ska ta emot oss, de som arbetar i receptionen och de som skall ta emot oss inne på avdelningen. Vilken stress och går det att underlätta för oss på något sätt så att alla blir nöjda? Själv spenderar jag väntetidenmed att uppdatera sociala medier, skriva den här krönikan, messa med kollegor och reflektion men alla har ju inte möjligheten att göra det. Tid är något som är rättvist – vi har alla 24 timmar per dygn, men vi disponerar ju vår tid olika.

Vi börjar tala med varandra i väntrummet och några av de som väntar säger att så här är det alltid – jag får alltid vänta när jag är här och många andra instämmer. För mig är det första gången så jag vet inte, jag har ingen referensram alls. Receptionisten kommer och pratar med oss och hon instämmer och säger att ”tiderna är snålt tilltagna och vi gör så gott vi kan”.

Jag frågar mina medväntare: Tänk om det är så att någon av de som varit inne före oss hade frågor som behövde besvaras. Tänk om de var riktigt oroliga för sin hälsa och att förseningen beror på att sjuksköterskan/doktorn tog sig tid att svara på frågor och räta ut frågetecknen. Flera av mina medväntare sade att ”Jo, så kan det nog vara men det underlättar ju inte min situation.” och det är ju helt sant i och för sig men vi behöver nog alla förstå att vårt väntrum är någon annans arbetsplats och vilken arbetsmiljö får de om de känner att de inte har tid att lugna oroliga patienter.

Hur skulle du själv ha reagerat i deras kläder? Hade du sagt åt din patient: tiden är slut, boka tid för dina frågor för det är så många där ute i väntrummet som drabbas om jag svarar dig nu. Nej, troligtvis inte. Tänk på att ditt väntrum kan vara någon annans arbetsmiljö! Utgå från att de gör allt vad de kan för att just du ska få komma in just den tid som är bokad för dig.

http://www.duochjobbet.se/debatt/blogg/ditt-vantrum-ar-nagon-annans-arbetsmiljo/