Du äger dina tankar, ditt liv!

Det är inte det som sker som påverkar oss utan hur vi tolkar det som sker. Livet handlar inte om hur vi har det utan hur vi tar det. Det är du som äger dina tankar och dina tolkningar men det betyder inte att du kan vara helt säker på att du tänker eller tolkar rätt

För att bli en stark trygg ledare behöver du börja med dig själv. Allt ovanstående handlar egentligen om en enda sak – hur står det till med din självkänsla? Behöver du som ledare en god självkänsla? Ja, jag tror du behöver det.

Vad är då självkänsla? För mig handlar det om grunden för mina tankar om mig själv. Hur jag värderar mitt egenvärde. Idag har jag en hälsosam självkänsla men för många år sedan så trodde jag att jag bara ”dög” om jag presterade, det vill säga att jag bedömdes utifrån vad jag gör. Idag vet jag att jag duger precis som jag är. Min självkänsla påverkas inte nämnvärt av mina prestationer och det känns bra. Hur känns det för dig?

Min självkänsla ger mig själv ett immunsystem och ger motståndskraft, styrka och förmåga till återhämtning och jag blir en bättre ledare på så många olika sätt. Hur kan jag då arbeta med min självkänsla? Att bibehålla den positiva kraft den ger eller att stärka den när det behövs.

Först och främst gäller det att jag tar ansvar för mitt eget liv. Att jag tar makten över mitt liv. Att jag bryter mig loss från andras förväntningar och värderingar. Det handlar om att det är jag som skall bestämma över och styra mitt liv. Först då blir jag medveten om och tar ansvar för, konsekvenserna av mitt handlande och gör mina val utifrån vad som är bäst för mitt välbefinnande. När jag tar ansvar för mitt eget liv och är medveten om mina val och handlingar tar jag ett stort steg närmare en hälsosam självkänsla.

Sedan handlar det om att erkänna verkligheten för det är först när jag accepterar att ett problem existerar som jag kan fatta kloka beslut och göra något för att förändra det. När jag erkänner verkligheten och erkänner att det många gånger faktiskt endast finns inom mig tar jag makten över min situation. Jag kan inte ignorera mina problem för de försvinner tyvärr inte av sig själv.

Även om jag nu väljer att se problemet, erkänna och acceptera det betyder det inte att jag behöver tycka om det jag ser men jag skapar en möjlighet att gå vidare och lösa problemet. Det är genom att acceptera och observera verkligheten, så objektivt som möjligt, som jag får bästa möjliga grund för att utvecklas, må bra och att växa.

Jag lever för min egen skull. Du lever för din egen skull. Vi är fria att söka och sträva efter egna behov, värderingar och mål.

När jag går igenom och granskar mina mål och värderingar ser jag relativt snart om de verkligen är mina eller om jag övertagit andras. Det är viktigt att vi alla vet att alla har exakt lika stor rätt att sträva efter egna mål och att leva efter egna värderingar. Det finns inget rätt eller fel. Det finns bara det som är rätt för dig. Glöm inte det!

När jag talar om vem jag är och vad jag står för hävdar jag min naturliga okränkbarhet. Det betyder kort och gott att det är jag som bestämmer över mitt liv, mina tankar och mina känslor. Det finns egentligen ingen annan person än jag själv som kan rubba mig i min tro på mig själv om jag har en hälsosam självkänsla. Om jag själv inte hävdar mitt intresse av att växa och må bra vem skall då göra det? Mitt liv är mitt ansvar. Ditt liv är ditt ansvar.

Om vi inte lever enligt våra egna värderingar och vårt handlande inte stämmer med vår egen övertygelse är det lätt att vi får problem med vår personliga integritet. När vi själva inte följer vår egen övertygelse försvagar vi vår egen självkänsla. Det är våra egna åsikter om oss själva som formar vår självkänsla – inte någon annans.

Till sist handlar självkänsla om viljan att leva. Kärleken till livet. Kärleken till livet är den största kicken man kan uppleva anser jag. När du kommit så här långt inser du att ”leva för din egen skull” inte handlar om egosim. Tvärtom – du ser att det är du och inte andra människor som skapar din trygghet, styrka och vänlighet.

Du känner dig inte hotad eller kränkt av andra människor och i självkänslan finns respekten för andra människor inbyggd. Det finns ingen motsättning. Alla kan växa samtidigt men det är du som tar ansvar för ditt liv liksom jag tar ansvar för mitt.

(min krönika hos Dagens Möjligheter, maj 2011)

Konfliktlösning!

Att en konflikt uppstår kan bero på en rad olika saker, men några exempel är att man har olika mål, värderingar och intressen, feltolkningar av situationer eller otillfredställda behov.  Att leva med konflikter, såväl inre som yttre, tar mycket energi och gör att man känner sig tyngd och splittrad.

Det är alltså viktigt att inte blunda för dem. Istället ska man försöka ta reda på orsaken och dess verkan, och därefter försöka påverka och lösa konflikten. Det krävs mod och vilja att inte blunda för konflikter. Det finns därför många anledningar till varför man väljer att inte vara medveten om en konflikt. Så här formulerar man dem ofta för sig själv:

  • Det kommer nog inte att leda till någon förbättring!
  • Jag riskerar ju att råka illa ut om jag lägger mig i!
  • Det är nog bäst att låtsas som ingenting!
  • Klarar jag verkligen av att försöka ändra situationen?
  • Det är nog bara jag som tycker att det är dålig stämning!
  • Någon annan tar säkert tag i det!

Tidiga erfarenheter spelar ofta en stor roll för hur omgivningen uppfattas. Den stress som en konflikt innebär gör att individen tar till olika försvarsmekanismer. Det är dessa försvarsmekanismer som gör att det blir svårare att se verkligheten som den är. Det gör att verkligheten och tillvaron begränsas och dessutom försvårar det möjligheterna att lösa konflikten.

Konflikter kan utvecklas väldigt olika beroende på hur de hanteras. Om man är rädd för att erkänna att det finns en konflikt försöker man leva efter en så kallad ”harmonisyn”. All kritik och alla försök till förändring sopas under mattan, eftersom man förnekar själva konfliktens existens.

Om en konflikt istället har erkänts och lösts så kallad ”konfliktsyn” leder det ofta till att de inblandade får en ökad förståelse för varandras tankar, känslor och behov, men även till ökad öppenhet, kreativitet och samförstånd. Konflikten kan på detta sätt bidra till att en relation eller grupp utvecklas.

Nedan följer en modell för hur jag arbetar med att lösa en konflikt på bästa sätt. Modellen består av sju steg och den ser ut såhär:

  1. Att identifiera och definiera problemet: Formulera problemet så att det inte uttrycker klander eller nedvärdering. Jag-budskap är alltid det mest verkningsfulla sättet att formulera ett problem. Du ska med andra ord utgå ifrån hur de själv känner och tänker. Be sedan motparten beskriva sin syn och sina känslor inför problemet. Lyssna aktivt, dvs låt denne tala till punkt, försök att förstå motparten och ställ kontrollfrågor för att se till att du inte missförstått något. Motpartens formulering av problemet kan leda till att du ser allting i ett nytt ljus. Du får dock inte ge för svagt uttryck för dina egna känslor. Om du gör det kanske motparten inte är särskilt motiverad att göra något åt problemet. Innan ni går vidare till steg 2, bör ni vara säkra på att båda parter accepterar definitionen av problemet. Förvissa dig att motparten har förstått att ni ska söka efter en lösning som kan tillgodose bådas behov – en lösning sådan att ingen kommer att förlora.
  2. Att komma med olika förslag till lösning: Det är ofta svårt att finna en bra lösning omedelbart. Be motparten om förslag först – du kommer också att få tillfälle att föreslå egna lösningar.
  3. Använd aktivt lyssnande och respektera motpartens idéer. Försök att få fram ett antal tänkbara lösningar, innan ni värderar eller diskuterar någon speciell.
  4. Att värdera de olika lösningarna: Här gäller det att tänka kritiskt och vara så uppriktig som möjligt. Även här är aktivt lyssnade viktigt.
  5. Att fatta ett beslut: En gemensam överenskommelse om en lösning är nödvändig. Ni bör formulera lösningen för att förvissa er om att ni båda är klara över vad ni ska besluta. Gör inte misstaget att försöka övertala eller utöva påtryckningar på motparten om en viss lösnings fördelar. Om inte motparten känner sig fri att välja en lösning, som han/hon kan acceptera, finns det risk att inget händer.
  6. Att genomföra lösningen: Omedelbart efter att ni kommit överens om en lösning, är det i regel nödvändigt att diskutera hur den ska genomföras. Vem ska göra vad och när?  Om motparten inte fullföljer sin del av överenskommelsen bör du konfrontera denne med jag-budskap. Undvik fallgropen att ständigt påminna motparten om att göra vissa uppgifter – denne blir då beroende av dina påminnelser istället för att ta ansvar för sitt eget beteende.
  7. Att genomföra en uppföljande värdering av beslutet: Ibland kommer ni att märka att det finns svagheter i era lösningar. Ni bör båda ha klart för er att lösningar alltid kan revideras, men att ingen av er godtyckligt kan ändra ett beslut. Ni måste gemensamt komma överens om alla förändringar – precis som ni tillsammans kom fram till det ursprungliga beslutet.

Även om du väljer att följa stegen ovan var väl medveten om att den bästa metoden för framgångsrik problemlösning är aktivt lyssnande, klara och uppriktiga budskap, tillit, respekt för andras behov, öppenhet för ny fakta och uthållighet.

Med ”aktivt lyssnande” menas att man kontrollerar att man korrekt förstått motpartens behov och synpunkter, genom egna omformuleringar, kontroll att motparten håller med om att du korrekt formulerat dennes synpunkt, och att ställa kontrollfrågor för att säkert förstå vad motparten menar.

Ett tips när du använder modellen i projektsammanhang är att du även använder dig av  en så kallad ”konfliktlösningstrappa”. Målet med konfliktlösningstrappan är att projektteamet själva löser de problem eller konflikter som uppstår i projektet. I det fall projektteamet inte själva finner en lösning på problemet eller konflikten involveras nästa nivå i konfliktlösningstrappan för att säkerställa en snabb lösning av problemet eller konflikten.

Konfliktlösningsstrappa

Konfliktlösnings-
nivå
Konfliktlösande parter Antal tillåtna dagar för att lösa konflikten
Nivå 1 Berörda projektdeltagare 1-5 dagar
Nivå 2 Platschefen i samarbete med berörda projektdeltagare 2-3 dagar
Nivå 3 Platchefen i samarbete med projektledaren 2-3 dagar
Nivå 4 Projektchefen o/e styrgruppen i samarbete med projektledaren 1-5 dagar
Nivå 5 ”Dispute review board!”