Etikettarkiv: ledarskap
Tips för att uppnå en god arbetsmiljö med ditt ledarskap!
- Kommunicera, kommunicera och kommunicera.
- Skapa och kommunicera tydliga målbilder.
- Skapa delaktighet och laganda.
- Var en förebild för resten av gruppen.
- Var tillgänglig!
- Arbeta aktivt med feedback.
- Tala med medarbetarna om deras prestation och hur den kan bli bättre.
- Be medarbetarna ge dig feedback.
- Ge bekräftelse och beröm när det finns minsta möjlighet till det och berömmet skall vara ärlig, specifik och individuell.
- Var förberedd på hur du ska hantera konflikter.
- Var alltid ödmjuk och håll en aktiv, öppen dialog för att undvika större konflikter.
- Ha kontinuerliga medarbetar-/utvecklingssamtal (inte bara en gång om året alltså).
- Samla alla till regelbundna arbetsmiljömöten.
- Skriv veckobrev som innehåller vad som hänt under veckan och vad som komma skall nästkommande vecka.
…och det finns självklart andra saker som du kan göra också men dessa tips är superenkla att arbeta in i vardagen och gör skillnad för arbetsmiljön relativt snabbt!
Konflikskola a’la Prevent, forts…
Kränkande särbehandling, del 1
”Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar vilka under en längre tid riktas mot utpekade enskilda arbetstagare och på ett personligt kränkande sätt ställer dessa utanför arbetsgemenskapen”. Så definierar Arbetsmiljöverket kränkande särbehandling.
Det finns många sätt att kränka någon på. Det kan till exempel handla om ohövlighet, att undvika eller isolera personen i fråga eller rena förolämpningar. Det kan också vara att ge någon arbetsuppgifter under dennes kompetensnivå eller sämre utrustning än andra.
Mobbning kan bland annat vara att ignorera eller frysa ut någon, ha ett överdrivet kontrollbehov, undanhålla information eller att tala illa om någon. Den som mobbas utsätts för grov respektlöshet och stressas, får försämrad självkänsla, upplever otrygghet, fysisk och psykisk ohälsa och kan inleda en desperat kamp för upprättelse.
Gemensamt för ovanstående är att det handlar om beteenden som präglas av grov respektlöshet.
Enligt undersökningar från Arbetsmiljöverket och SCB uppger 9% av Sveriges yrkesverksamma att de utsatts för mobbning på arbetsplatsen under det senaste året.
Varför uppstår kränkande särbehandling?
Det finns flera anledningar att kränkande särbehandling förekommer på en arbetsplats. Det kan bland annat vara brister och otydlighet i organisationen, svagt ledarskap, ständiga förändringar, stress eller olösta konflikter. En negativ kultur på arbetsplatsen, monotona och ensidiga arbetsuppgifter och låg delaktighet bland medarbetarna kan också bidra.
Effekter på individen
Vilka effekter kan då kränkande särbehandling få? För individen beror det givetvis på en mängd faktorer, som till exempel hur grov kränkningen är, men även hur den egna livssituationen ser ut.
Effekten hos den som blir utsatt är sviktande självkänsla, sömnproblem och ångest. Depressioner är vanliga, och det finns många exempel på att människor som mobbats även utvecklat olika fysiska sjukdomar.
Det är vanligt att den som utsätts anklagar sig själv och frågar sig vad han eller hon gjort och vad som är fel på honom eller henne. Det sociala umgänget blir lidande och det blir svårare att orka med jobbet, vilket i sin tur ytterligare kan försämra självkänslan.
Kränkande särbehandling kan drabba vem som helst, men medarbetare som är duktiga, kreativa, moraliska, ordningsamma och självständiga tenderar att vara mer representerade.
Läs mer på www.prevent.se
Är du en flockledare?
Som ledare leder du dina medarbetare – din flock :). Det innebär att du behöver kunna kommunicera målen, sammanhanget och flocktilhörigheten.
Det är ditt ansvar att hjälpa dina medarbetare att känna sig behövda, bekräftade, att deras roller, arbetsuppgifter och insatser är en del av kedjan – en viktig det av resultatet. Här har du din fysiska och mentala närvaro som ett verktyg för att göra det möjligt.
Hur, vad och när du kommunicerar kommer att vara avgörande för din framgång när du ska inspirera och engagera dina medarbetare. Att kommunicera kan vi göra på många sätt. Visste du att kommunikation är 35 % tonfall, 58 % kroppspråk och endast 7 % (ynka 7 procent) är ord.
Det är därför det är så viktigt att kommunicera på olika sätt och i olika kanaler. Dina medarbetare tar också emot kommunikation på olika sätt. Vissa tar in ord, andra tar in bilder och en del tar in en känsla. Lär känna dina medarbetare och fråga dem vilket sätt som fungerar bäst för dem.
Kommunikation betyder ”att göra gemensam” så ut och kommunicera och skapa gemenskap!
Mer konfliktskola a la Prevent…
Att tänka på som chef
Vid konflikthantering är det viktigt att enskilt samtala med de båda parterna och chefens roll blir ofta att agera medlare. Syftet med samtalet är att lära känna parterna bättre, få deras egna bilder av konflikten och att klargöra ramar för konflikthanteringen, men också stämma av förväntningar — både på parterna och chefen.
Tänk på att tillämpa aktivt lyssnande vid samtalet. Med det menas bland annat att visa tålamod, visa att du verkligen lyssnar. Ställ frågor, kommentera och spegla medarbetaren.
Behöver du ge kritik, se då till att alltid använda jag-form. Bygg kritiken på konkreta, aktuella händelser och kritisera beteenden i stället för personliga egenskaper.
Får du själv kritik, gå då inte i försvar. Lyssna och fråga om du inte förstår. Återge vad du uppfattat med egna ord och berätta om och hur du tänkt ändra det som utlöst kritiken. Och tacka för att medarbetaren tagit upp de kritiska synpunkterna.
Så förebygger du destruktiva konflikter
Det viktigaste metoden för att undvika destruktiva konflikter på arbetsplatsen är att hålla regelbundna arbetsplatsträffar där medarbetarna tillåts vara delaktiga i utformandet av arbetsförhållandena. Det är viktigt att alla får komma till tals, alla känner att de har möjlighet att påverka och att ledaren för mötet är lyhörd och tillåtande.
En annan viktig metod är att gemensamt ta fram en värdegrund som relationerna på arbetsplatsen vilar på — ofta genom ett antal nyckelord. Till nyckelorden knyts sedan spelregler som beskriver hur medarbetarna ska förhålla sig till varandra som personer.
Läs mer här: www.prevent.se
Stora eller små?
Tänk att jag har arbetat med olika former av projekt och projektledning i 20 år. Helt fantastiskt! Vilken resa. Vilka erfarenheter.
Vill dela med mig av ett utdrag ur en artikel jag läste i Dagens Nyheter den 29 mars 1993:
”Stora projekt och små” av Göran Rosenberg
”Stora projekt ger intryck av handlingskraft. Stora projekt ger makt och legitimitet åt centrala eliter. Stora projekt förenar kollektiv djärvhet och personlig ansvarslöshet (det utspädda ansvarets princip).
Stora projekt tycks paradoxalt nog vara lättare att finansiera än små (enligt principen att förfallna lån över en viss storlek numera inte är låntagarens – eller ens bankens).
Vi dras till de stora projekten därför att det tycks ge framåtrörelse åt en civilisation som annars ser ut att röra sig bakåt.
—–
Även om det finns projekt som fortfarande är och bör vara stora, är det nog också så att inga projekt kan fungera om inte tillräckligt många människor anser det nödvändigt och meningsfullt och tillfredsställande att ägna sin tid och sin kraft och sin fantasi åt att förverkliga dem. De flesta projekt med den egenskapen är och förblir små.”
Intressant att hitta den här artikeln 20 år senare och inse att i mångt och mycket hade den kunnat varit skriven idag 2013.
Projekten blir vad projektmedarbetarna gör dem till. Projekt är ett lagarbete. Tillsammans gör vi skillnad!
Förändringar skapar ökad trygghet!
Det sägs att struktur och rutiner skapar trygghet medan förändringar skapar otrygghet men på sikt kan jag berätta att det faktiskt är tvärtom många gånger. Ju längre vi går i invanda mönster, desto räddare blir vi för förändring och desto osäkrare blir vi på vår förmåga.
En person som har genomgått en förändring och kommit ut på andra sidan har vuxit, står bättre rustad för framtiden, stärker såväl sin självkänsla som sitt självförtroende. Självkänslan och självförtroendet stärks än mer om personen som har svårt för förändringar har haft en chef som har litat på dennes förmåga att lära sig och prova på nytt.
Jag är en chef som litar på min egen och mina medarbetares förmåga att lära sig och prova på nytt men jag inser också att många personer inte vågar ta steget ut i det nya och att de många gånger har fastnat i tänket att ”blir det inte exakt som jag har förväntat mig rasar hela mitt liv samman”.
De allra flesta (ca 80%) som genomgår och vågar vara öppen för förändringar erkänner efteråt att förändringen var till det bättre och till och med en lärande erfarenhet, 10% älskar förändringar och 10% är inte alls för förändringar och det är ok så länge man står för den man är.
Lyckade och framgångsrika förändringsprocesser bygger på att det finns mycket tillit. Tillit till sig själv och andra. Tillit bygger vi många gånger genom bra kommunikation mellan berörda parter och att vi tar ett gemensamt ansvar, både chefer och medarbetare. Tillit är en ömsesidig process.
Ta ansvar för ditt liv!
2012-10-08 Varje människa äger ansvar för sitt liv. Du för ditt och jag för mitt!
Ändå verkar det många gånger som att vi tror att det är tvärtom, för många gånger verkar det som att det är lättare att ta eller att vi åtminstone tycker oss ha rätt att ta ansvar för andras liv och hoppas på att någon annan tar ansvar för mitt. Så är det i privatlivet och så är det i arbetslivet. Läs här: http://www.duochjobbet.se/debatt/blogg/ta-ansvar-for-ditt-liv/
Våga bli frisk när du är sjuk!
Anledningen till att vi går till arbetet trots sjukdom beror på att vi har för mycket att göra, 55 procent av de tillfrågade har svarat att det är främsta skälet, 24 procent av ekonomiska skäl, 13 procent olika skäl och 7 procent på grund av inbokade möten.
Jag var under många år en hängiven anhängare av de 52 procenten men nu för tiden respekterar jag mig själv och mina kollegor så pass mycket att jag stannar hemma när jag är sjuk. Jag arbetar på distans om jag kan men mest försöker jag kurera mig så att jag snabbt kommer tillbaka till arbetet frisk igen.
Läs mer i min krönika här: http://www.dagensmojligheter.se/artiklar/kronikor/elaine-breske-hirscher/2012/10/03/34361516/index.xml
Projektets organisation, del 2
Projektledarens uppgifter är bl a:
- är ansvarig för att planera och organisera projektet
- är ansvarig för att projektmålet uppnås
- delegerar och följer upp projektets aktiviteter
- arbetar aktivt med konfliktlösning och problemlösning
- kallar till och leder styrgruppsmöten och projektgruppsmöten
- kommunicerar projektet och dess status till berörda intressenter
- motiverar och engagerar projektets medlemmar
Projektledarens huvuduppgift är att leverera projektresultat till beställaren och att leda projektgruppen. Som projektledare verkar du som projektets vd och du behöver behärska grundläggande ledningsuppgifter.
Men det allra viktigaste och det som ibland glöms bort är att du behöver ha ett genuint intresse för människor och god kännedom om vad det är som får människor att komma till arbetet varje dag motiverade och engagerade.
Det är också viktigt att du känner till dina agna styrkor och svagheter och kunna leda dig själv. Goda ledaregenskaper räcker inte om du leder mot fel mål, med en ineffektiv metodik eller utan att kommunicera. Du behöver alltså förmågan att leverera användbara projektresultat.
Du skall alltså fungera väl i alla tänkbara situationer och sammanhang, med olika typer av människor och kommunikationsbehov.
Spännande och svårt men hur roligt som helst!