Att skapa en psykosocial hållbar arbetsmiljö kan vi börja med DIREKT genom att gemensamt ta tag i följande fem punkter:

• Delaktighet – att alla blir sedda och känner sig behövda.
• Inflytande – att alla kan påverka sitt arbete och var och hur det utförs.
• Respekt – att alla blir bemötta med värdighet, respekt och rättvist.
• Eget ansvar – att alla får möjligheten att ha och ta ansvar och att det finns utvecklingsmöjligheter för alla.
• Tydlighet – att gemensamt komma överens om de sociala spelreglerna och var ni är på väg.

Vi är varandras arbetsmiljö och alla har ansvar för att bidra till en bra arbetsmiljö för alla. Det är speciellt viktigt nu i dessa märkliga tider. Att skapa en arbetsmiljö som är hållbar även när vi inte kan arbeta tillsammans rent fysiskt.

Behöver ni hjälp att komma igång?

Slå mig en signal 070-5497655 eller skicka e-post till elaine@hirscher.nu

Jag använder mig av den klassiska modellen för att sätta mål som kallas SMART-modellen som handlar om vad mål ska vara för att någon ska bry sig om dem.

SMART-modellen säger att mål ska vara:
-> Specifika – så att alla förstår var de ska och varför
-> Mätbara – så att det finns något att mäta målet mot
-> Accepterat – så att alla är motiverade att jobba mot målet
-> Realistiskt – så att det blir lätt att se möjligheten att nå fram
-> Tidsatt – så att det finns en tydlig start- och slutpunkt

En sak som många glömmer när det handlar om att sätta mål är att definiera för sig själv varför man ska pressa sig att hinna mer. Det måste ju finnas en mening med att avsluta det roliga man gör för tillfället och börja jobba med det lite mer jobbiga istället.

All samlad visdom kring att sätta mål handlar om att målet ska vara:
• Nedskrivet
• Utmanande
• Trovärdigt
• Specifikt
• Mätbart
• Ha en deadline

Tänk så här när du sätter dina personliga mål:
1. Vad vill du ha?
Här formulerar du exakt vad du vill ha (förväxla inte det med vad du inte vill ha) som du kan uppnå själv (inte som du vill att någon annan ska fixa åt dig). Försök att vara så specifik som möjligt. ”Jag vill ha mer pengar” är inte specifikt. ”Jag vill tjäna 100 000 mer i månaden” är specifikt.
2. Vad skulle det betyda om du fick det du vill ha?
Det här svarar på frågan vad dina ansträngningar faktiskt ger dig.
3. Hur vet du när du fått det?
Beskriv vad du ser, hör och kommer att känna när du får det.
4. Hur kommer jag och alla andra veta när du fått det?
Beskriv vad andra kommer att se, hör och känna när du fått det.
5. När vill du ha det?
Beskriv när du ska ha uppnått målet.
6. Vad är det som hindrar dig från att redan ha det?
Det här hjälper dig att se vilka hinder som finns, och när du vet det så ser du lättare vad det är som behöver göras för att komma över dem.
7. Hur kommer det du vill nå att påverka andra delar av ditt liv?
Det här är något som är lätt att glömma bort. Det finns antagligen både positiva och negativa konsekvenser att fundera över.
8. Vad har du redan idag som kommer att hjälpa dig att nå målet?
Se närmare på vilka resurser du har som blir dina verktyg att nå fram till målet.
9. Vad behöver du skaffa för att nå målet (kunskaper eller annat)?
Det är dags att bli specifik igen. En positiv attityd är alltid bra att ha, men det är bättre att säga att ”jag ska gå en kurs i att sälja per telefon så bra att jag gillar att göra det, istället för som nu, få tunghäfta i de situationerna där kunderna inte vill köpa”.
10. Hur kommer du lättast till målet?
Vilket är det absolut första steget att nå målet? Vilket är det första du kan göra redan idag för att komma ett steg närmare? Finns det flera sätt att börja? Vilket blir antagligen det bästa? Vilket går snabbast och blir det en konflikt mellan snabbhet och kvalitet i så fall.

For the sake of the common good, we’ve all become used to being told what we can or can’t do, where we can go, and who we can see. It has been tough, but most of the time we’ve understood the need for these changes. What’s harder to take, are restrictions placed on you by people in your private life. You’re right to consider questioning the limits being imposed on you. The best judge of the right thing to do is reading this! It’s time to make it clear that your emotional life is in safe hands… yours!

Don’t you deserve a satisfyingly comfortable life? Or are you under the curse of a maleficent fairy whose beauty sleep you accidentally interrupted? Whereas that idea is easy to write off as nonsensical, the reason you’re ascribing to a current difficulty is no less fantastical; yet you’re taking it very seriously. As long as you’re able to summon a smile, and put your best foot forward, the happy ending you’re hoping for is within reach. Don’t give up!

Are you dealing with the symptoms of a problem or are you confronting the very heart of the matter? Although there are factors that need dealing with and resolving, there’s a limit to the amount of energy you’re able to invest in this particular situation. You’re going to have to prioritise so that you concentrate on the plan that is most likely to bring you satisfaction.

Redan innan Corona var det många svenskar som tappat engagemanget på jobbet…

Bara 1 av 7 svenskar är engagerade på sitt jobb enligt Gallups undersökning som publicerades för några år sedan. Mer skrämmande är att hela 75 % av deltagarna i undersökningen var så oengagerade att de mest sitter av tiden i väntan på att få gå hem. Resterande 11% är den allra värsta kategorin som enligt undersökningen aktivt motarbetar sin arbetsgivare. Skrämmande siffror, eller hur?

Vad kostar oengagemanget förutom mänskligt lidande och att det skapar en negativ arbetsmiljö?

Andelen oengagerad personal x kostnaden för en halv årslön x antal medarbetare = kostnaden för engagemangsläckage

I ett företag med 50 anställda, en årslönekostnad på 450 000 kronor per medarbetare och där 86 procent av personalen uppger att de inte är fullt engagerade i sitt arbete, blir kostnaden för oengamanget nästan 9,7 miljoner kronor per år.

https://www.gallup.com/workplace/238079/state-global-workplace-2017.aspx#formheader

Så underbart roligt att få möjligheten att utbilda igen även om det är helt utan att träffa mina kursdeltagare…

Förra veckan körde ett gång igång e-kursen Byggarbetsmiljösamordnare BAS P & BAS U och nu på onsdag kör ytterligare ett gäng igång.

Utbildningen motsvarar en tvådagars utbildning med ca 80 timmars självstudier däremellan… som utförs under fyra veckor. Efter utbildningen och godkänt kunskapsprov erhåller du ett Utbildningsbevis.

Är du intresserad av att under fyra veckor utbilda dig själv eller någon av dina medarbetare…?

Just nu Coronapris – 1.950 kr per person exklusive moms för företag, 1.750 kr per person inklusive moms för privatperson. Paketpris för företag 15.000 kronor exklusive moms för upp till 10 deltagare.

Nedan ser du utbildningens innehåll och upplägg…

Att arbeta i projekt och lyckas med ledarskapet kräver en mycket duktig, lyhörd och engagerad projektledare. Han eller hon skall få alla i projektet att arbeta mot samma mål oavsett vilken organisation dess medarbetare kommer ifrån.

Många projekt drivs med konsulter som kommer från många olika företag som alla är upphandlade av en och samma beställare. Ibland är projektledaren anställd av beställaren men inte alltid.

Jag brukar ofta säga att Inhyrda konsulter väcker beundran och även illvilja. De är med i gänget men ändå inte.

Även om konsulterna inte behöver engagera sig socialt på arbetsplatsen gör de ofta det vilket är positivt för alla. Det är vanligt att konsulterna börjar identifiera sig mer med sin beställare snarare än med sin arbetsgivare.

Därför är det otroligt viktigt att projektledaren tar ett utökat ansvar för hur det sociala samspelet fungerar på arbetsplatsen och i projektet. Även konsulterna som inte tillhör den egna organisationen behöver bli uppskattade, få tydliga instruktioner och stimulans – det gäller alla medarbetare i projektet.

Det är lätt att projekten delas upp i en inre kärna och att de som ingår i den kärnan får all information om vad som händer i projektet samtidigt som de som hamnar utanför den kärnan bara får spridd information. Ibland får de som hamnar utanför inte ens information om när de arbetsuppgifter han eller hon ska utföra förändras eller läggs på någon annan.

Det är förödande för projektet när det händer, det är svårt att gå mot samma mål när bara delar av projektorganisationen har målbilden klar för sig och informationen som behövs för att ta sig dit. Här har projektledaren ett stort ansvar för att se till att det inte blir så.

Det betyder att projektledaren kanske helt enkelt behöver lära sig att hantera en mer komplex vardag. Att vara en inkluderande projektledare, att låta hela projektorganisationen få plats och vara delaktiga kräver sin man eller kvinna. Det ställer stora krav på ledarskapet. Att driva projekt är många gånger svårare än att t ex leda ett företag.

Även om anställningsform och villkor skiljer sig åt är vi alla människor och vi mår och jobbar bäst när vi trivs med vardagen och varandra. Att vi känner oss som en del av projektet och att vi känner oss inkluderade, snarare än exkluderade, är oerhört viktigt för att nå framgång och framdrift i alla projekt.

Du som projektledare har ett ansvar för alla projektets medlemmar och att de trivs i projektet och att de känner sig inkluderande.

Ta väl hand om alla projektets medarbetare, det vinner alla på! Och tänk även på att även om projektet kommer vara ett fint referensprojekt för alla inblandade så kommer alla inblandade även vara referenser för den som beställer och driver projektet.

Ett inkluderande samarbete är en WIN-WIN-WIN! och det är något som vi bara kan uppnå när vi arbetar tillsammans mot samma målbild med samma information som ger oss rätt förutsättningar för att lyckas – TILLSAMMANS!

önskar alla en riktigt GLAD PÅSK!