Ni kan börja DIREKT! Vad Ă€r det som hindrar er?

Att skapa en psykosocial hÄllbar arbetsmiljö kan vi börja med DIREKT genom att gemensamt ta tag i följande fem punkter:

‱ Delaktighet – att alla blir sedda och kĂ€nner sig behövda.
‱ Inflytande – att alla kan pĂ„verka sitt arbete och var och hur det utförs.
‱ Respekt – att alla blir bemötta med vĂ€rdighet, respekt och rĂ€ttvist.
‱ Eget ansvar – att alla fĂ„r möjligheten att ha och ta ansvar och att det finns utvecklingsmöjligheter för alla.
‱ Tydlighet – att gemensamt komma överens om de sociala spelreglerna och var ni Ă€r pĂ„ vĂ€g.

Vi Àr varandras arbetsmiljö och alla har ansvar för att bidra till en bra arbetsmiljö för alla. Det Àr speciellt viktigt nu i dessa mÀrkliga tider. Att skapa en arbetsmiljö som Àr hÄllbar Àven nÀr vi inte kan arbeta tillsammans rent fysiskt.

Behöver ni hjÀlp att komma igÄng?

SlÄ mig en signal 070-5497655 eller skicka e-post till elaine@hirscher.nu

Hur arbetar du med mĂ„l?

Jag anvÀnder mig av den klassiska modellen för att sÀtta mÄl som kallas SMART-modellen som handlar om vad mÄl ska vara för att nÄgon ska bry sig om dem.

SMART-modellen sÀger att mÄl ska vara:
-> Specifika – sĂ„ att alla förstĂ„r var de ska och varför
-> MĂ€tbara – sĂ„ att det finns nĂ„got att mĂ€ta mĂ„let mot
-> Accepterat – sĂ„ att alla Ă€r motiverade att jobba mot mĂ„let
-> Realistiskt – sĂ„ att det blir lĂ€tt att se möjligheten att nĂ„ fram
-> Tidsatt – sĂ„ att det finns en tydlig start- och slutpunkt

En sak som mÄnga glömmer nÀr det handlar om att sÀtta mÄl Àr att definiera för sig sjÀlv varför man ska pressa sig att hinna mer. Det mÄste ju finnas en mening med att avsluta det roliga man gör för tillfÀllet och börja jobba med det lite mer jobbiga istÀllet.

All samlad visdom kring att sÀtta mÄl handlar om att mÄlet ska vara:
‱ Nedskrivet
‱ Utmanande
‱ TrovĂ€rdigt
‱ Specifikt
‱ MĂ€tbart
‱ Ha en deadline

TÀnk sÄ hÀr nÀr du sÀtter dina personliga mÄl:
1. Vad vill du ha?
HĂ€r formulerar du exakt vad du vill ha (förvĂ€xla inte det med vad du inte vill ha) som du kan uppnĂ„ sjĂ€lv (inte som du vill att nĂ„gon annan ska fixa Ă„t dig). Försök att vara sĂ„ specifik som möjligt. ”Jag vill ha mer pengar” Ă€r inte specifikt. ”Jag vill tjĂ€na 100 000 mer i mĂ„naden” Ă€r specifikt.
2. Vad skulle det betyda om du fick det du vill ha?
Det hÀr svarar pÄ frÄgan vad dina anstrÀngningar faktiskt ger dig.
3. Hur vet du nÀr du fÄtt det?
Beskriv vad du ser, hör och kommer att kÀnna nÀr du fÄr det.
4. Hur kommer jag och alla andra veta nÀr du fÄtt det?
Beskriv vad andra kommer att se, hör och kÀnna nÀr du fÄtt det.
5. NĂ€r vill du ha det?
Beskriv nÀr du ska ha uppnÄtt mÄlet.
6. Vad Àr det som hindrar dig frÄn att redan ha det?
Det hÀr hjÀlper dig att se vilka hinder som finns, och nÀr du vet det sÄ ser du lÀttare vad det Àr som behöver göras för att komma över dem.
7. Hur kommer det du vill nÄ att pÄverka andra delar av ditt liv?
Det hÀr Àr nÄgot som Àr lÀtt att glömma bort. Det finns antagligen bÄde positiva och negativa konsekvenser att fundera över.
8. Vad har du redan idag som kommer att hjÀlpa dig att nÄ mÄlet?
Se nÀrmare pÄ vilka resurser du har som blir dina verktyg att nÄ fram till mÄlet.
9. Vad behöver du skaffa för att nÄ mÄlet (kunskaper eller annat)?
Det Ă€r dags att bli specifik igen. En positiv attityd Ă€r alltid bra att ha, men det Ă€r bĂ€ttre att sĂ€ga att ”jag ska gĂ„ en kurs i att sĂ€lja per telefon sĂ„ bra att jag gillar att göra det, istĂ€llet för som nu, fĂ„ tunghĂ€fta i de situationerna dĂ€r kunderna inte vill köpa”.
10. Hur kommer du lÀttast till mÄlet?
Vilket Àr det absolut första steget att nÄ mÄlet? Vilket Àr det första du kan göra redan idag för att komma ett steg nÀrmare? Finns det flera sÀtt att börja? Vilket blir antagligen det bÀsta? Vilket gÄr snabbast och blir det en konflikt mellan snabbhet och kvalitet i sÄ fall.

For the sake of the common good…

For the sake of the common good, we’ve all become used to being told what we can or can’t do, where we can go, and who we can see. It has been tough, but most of the time we’ve understood the need for these changes. What’s harder to take, are restrictions placed on you by people in your private life. You’re right to consider questioning the limits being imposed on you. The best judge of the right thing to do is reading this! It’s time to make it clear that your emotional life is in safe hands… yours!

Don’t give up!

Don’t you deserve a satisfyingly comfortable life? Or are you under the curse of a maleficent fairy whose beauty sleep you accidentally interrupted? Whereas that idea is easy to write off as nonsensical, the reason you’re ascribing to a current difficulty is no less fantastical; yet you’re taking it very seriously. As long as you’re able to summon a smile, and put your best foot forward, the happy ending you’re hoping for is within reach. Don’t give up!

What or whom are you dealing with…?

Are you dealing with the symptoms of a problem or are you confronting the very heart of the matter? Although there are factors that need dealing with and resolving, there’s a limit to the amount of energy you’re able to invest in this particular situation. You’re going to have to prioritise so that you concentrate on the plan that is most likely to bring you satisfaction.

TAPPAT ENGAGEMANGET?

Redan innan Corona var det mĂ„nga svenskar som tappat engagemanget pĂ„ jobbet…

Bara 1 av 7 svenskar Ă€r engagerade pĂ„ sitt jobb enligt Gallups undersökning som publicerades för nĂ„gra Ă„r sedan. Mer skrĂ€mmande Ă€r att hela 75 % av deltagarna i undersökningen var sĂ„ oengagerade att de mest sitter av tiden i vĂ€ntan pĂ„ att fĂ„ gĂ„ hem. Resterande 11% Ă€r den allra vĂ€rsta kategorin som enligt undersökningen aktivt motarbetar sin arbetsgivare. SkrĂ€mmande siffror, eller hur?

Vad kostar oengagemanget förutom mÀnskligt lidande och att det skapar en negativ arbetsmiljö?

Andelen oengagerad personal x kostnaden för en halv Ärslön x antal medarbetare = kostnaden för engagemangslÀckage

I ett företag med 50 anstÀllda, en Ärslönekostnad pÄ 450 000 kronor per medarbetare och dÀr 86 procent av personalen uppger att de inte Àr fullt engagerade i sitt arbete, blir kostnaden för oengamanget nÀstan 9,7 miljoner kronor per Är.

https://www.gallup.com/workplace/238079/state-global-workplace-2017.aspx#formheader

Utbildning för byggarbetsmiljösamordnare BAS P & BAS U

SĂ„ underbart roligt att fĂ„ möjligheten att utbilda igen Ă€ven om det Ă€r helt utan att trĂ€ffa mina kursdeltagare…

Förra veckan körde ett gÄng igÄng e-kursen Byggarbetsmiljösamordnare BAS P & BAS U och nu pÄ onsdag kör ytterligare ett gÀng igÄng.

Utbildningen motsvarar en tvĂ„dagars utbildning med ca 80 timmars sjĂ€lvstudier dĂ€remellan… som utförs under fyra veckor. Efter utbildningen och godkĂ€nt kunskapsprov erhĂ„ller du ett Utbildningsbevis.

Är du intresserad av att under fyra veckor utbilda dig sjĂ€lv eller nĂ„gon av dina medarbetare…?

Just nu Coronapris – 1.950 kr per person exklusive moms för företag, 1.750 kr per person inklusive moms för privatperson. Paketpris för företag 15.000 kronor exklusive moms för upp till 10 deltagare.

Nedan ser du utbildningens innehĂ„ll och upplĂ€gg…

Med i gĂ€nget men Ă€ndĂ„ inte

Att arbeta i projekt och lyckas med ledarskapet krÀver en mycket duktig, lyhörd och engagerad projektledare. Han eller hon skall fÄ alla i projektet att arbeta mot samma mÄl oavsett vilken organisation dess medarbetare kommer ifrÄn.

MÄnga projekt drivs med konsulter som kommer frÄn mÄnga olika företag som alla Àr upphandlade av en och samma bestÀllare. Ibland Àr projektledaren anstÀlld av bestÀllaren men inte alltid.

Jag brukar ofta sÀga att Inhyrda konsulter vÀcker beundran och Àven illvilja. De Àr med i gÀnget men ÀndÄ inte.

Även om konsulterna inte behöver engagera sig socialt pĂ„ arbetsplatsen gör de ofta det vilket Ă€r positivt för alla. Det Ă€r vanligt att konsulterna börjar identifiera sig mer med sin bestĂ€llare snarare Ă€n med sin arbetsgivare.

DĂ€rför Ă€r det otroligt viktigt att projektledaren tar ett utökat ansvar för hur det sociala samspelet fungerar pĂ„ arbetsplatsen och i projektet. Även konsulterna som inte tillhör den egna organisationen behöver bli uppskattade, fĂ„ tydliga instruktioner och stimulans – det gĂ€ller alla medarbetare i projektet.

Det Àr lÀtt att projekten delas upp i en inre kÀrna och att de som ingÄr i den kÀrnan fÄr all information om vad som hÀnder i projektet samtidigt som de som hamnar utanför den kÀrnan bara fÄr spridd information. Ibland fÄr de som hamnar utanför inte ens information om nÀr de arbetsuppgifter han eller hon ska utföra förÀndras eller lÀggs pÄ nÄgon annan.

Det Àr förödande för projektet nÀr det hÀnder, det Àr svÄrt att gÄ mot samma mÄl nÀr bara delar av projektorganisationen har mÄlbilden klar för sig och informationen som behövs för att ta sig dit. HÀr har projektledaren ett stort ansvar för att se till att det inte blir sÄ.

Det betyder att projektledaren kanske helt enkelt behöver lÀra sig att hantera en mer komplex vardag. Att vara en inkluderande projektledare, att lÄta hela projektorganisationen fÄ plats och vara delaktiga krÀver sin man eller kvinna. Det stÀller stora krav pÄ ledarskapet. Att driva projekt Àr mÄnga gÄnger svÄrare Àn att t ex leda ett företag.

Även om anstĂ€llningsform och villkor skiljer sig Ă„t Ă€r vi alla mĂ€nniskor och vi mĂ„r och jobbar bĂ€st nĂ€r vi trivs med vardagen och varandra. Att vi kĂ€nner oss som en del av projektet och att vi kĂ€nner oss inkluderade, snarare Ă€n exkluderade, Ă€r oerhört viktigt för att nĂ„ framgĂ„ng och framdrift i alla projekt.

Du som projektledare har ett ansvar för alla projektets medlemmar och att de trivs i projektet och att de kÀnner sig inkluderande.

Ta vÀl hand om alla projektets medarbetare, det vinner alla pÄ! Och tÀnk Àven pÄ att Àven om projektet kommer vara ett fint referensprojekt för alla inblandade sÄ kommer alla inblandade Àven vara referenser för den som bestÀller och driver projektet.

Ett inkluderande samarbete Ă€r en WIN-WIN-WIN! och det Ă€r nĂ„got som vi bara kan uppnĂ„ nĂ€r vi arbetar tillsammans mot samma mĂ„lbild med samma information som ger oss rĂ€tt förutsĂ€ttningar för att lyckas – TILLSAMMANS!