Eller väljer du att visa upp en fasad? Den senaste tiden har jag läst många inlägg i sociala medier om det är okej eller ej att visa vem man är fullt ut i sociala medier eller om man ska mörka det som är mindre smickrande eller när man mår mindre bra.

Personligen tror jag på att vara mig själv fullt ut och visa upp den jag är fullt ut. Därför delar jag med mig av mitt liv som det är, däremot väljer jag att hålla den del av mitt liv privat där det involverar människor i mitt liv som vill vara privata. Det finns en del personer i min närhet som inte alls vill figurera i sociala medier och det vill jag respektera.

Förutom det så väljer jag att dela med mig av mina bra dagar och mina mindre bra dagar, mina lyckanden och mina misslyckanden, mina funderingar och mina erfarenheter.

Det finns de som tycker att det skadar min yrkeskarriär och min trovärdighet när jag delar med mig mindre smickrande händelser i mitt liv eller när jag mår mindre bra, jag tycker tvärtom då jag tycker att våga visa svaghet och misslyckanden är en styrka.

Flera gånger i veckan får jag meddelanden från kända och okända personer som tackar mig för att jag hjälper dem i deras vardag genom att jag visar att livet inte alltid är en dans på rosor och att det alltid kommer solsken efter regn. Naturligtvis får även jag meddelanden som inte är så positiva men det är ju också en del av vardagen.

Jag tror på att visa upp min ”fasad” som den är med sprickor och skavanker av erfarenhet, nästa år fyller jag 50, och erfarenheten jag bär med mig har mattat av ungdomens glans som idag har ersatts av mognadens patina. Jag måste erkänna att jag tycker mer om mognadens patina ❤

Min fasad står stadigt på en grund och en konstruktion av självkänsla och självförtroende kryddat med en del tvivel då och då som gör att jag kontinuerligt renoverar mig själv (tränar självkänsla varje dag).

Ibland delar jag med mig av bilder på mig själv som tagits av en professionell fotograf, där jag även har fått hjälp med makeup och hår, men oftast delar jag med bilder där jag är helt naturell som jag för det mesta är i mitt liv. Jag tycker att det är okej att göra både ock och att det är lika mycket äkta jag, oavsett makeup eller ej.

Vad tycker du? Vad är mest äkta? Att dela med dig av livet som det är eller att dela med dig en friserad version?

Kram till er alla och med önskan om en finfin fredag ❤