Eller räcker det med att vi accepterar att vissa fungerar vi tillsammans med och andra inte?

Jag är övertygad om att det räcker med en acceptans av våra olikheter. Vi kan respektera varandra även om vi tycker olika. Även när vi inte fungerar ihop. 

Jag har inget behov att vara omtyck av alla. Jag vet att jag inte är det. Jag vet att det finns ett fåtal personer som tycker jag är omöjlig att ha att göra med. 

Det som är viktigt att komma ihåg i alla relationer är att man inser sin egen del i den och att relationers fungerande eller ej är ett gemensamt ansvar. 

Det är alltså inte ditt ”fel” om det inte fungerar. Det är inte heller mitt. Det är vårt gemensamma ”fel”. Och det är vår gemensamma skyldighet att skapa ett forum där vi kan fungera trots att vi inte tycker eller arbetar lika. 

Det är så lätt att skylla ifrån sig eller tala orätt/illa om en annan person bara för att man inte fungerar ihop. 

När man är, som jag har varit de senaste snart 20 åren, chef och ledare och dessutom en stark framgångsrik kvinna skaffar man sig en och annan fiende eftersom man i den rollen ibland måste fatta beslut som andra kan uppfatta som ett personligt nederlag. Då blir man per automatik en ”bad man” eller som i mitt fall ”bad woman”. 

Tänk er för innan ni sprider orätt om andra, felaktig information som baseras på fel saker. Bara för att du inte fungerar med den personen betyder det inte att hon/han inte fungerar utmärkt med andra. 

Skilj mellan person och prestation och lägg ditt eget sårade ego åt sidan. För din egen skull – för att du är en professionell person.