och en dag i taget är det säkraste sättet att nå våra mål och ändå är vi så många som springer på i 300 km/h för att vi tror att om vi hinner mer än vad som är möjligt så lyckas vi bättre 🙂 och kommer fortare fram, är det någon som känner igen sig? Jag känner igen mig.

Att dra i handbromsen ibland är viktigare än vi tror och tyvärr också sällsyntare än vi tror och när vi gör det så kommer omgivningens reaktioner på löpande band och majoriteten av reaktionerna är inte stöttande utan tvärtom.

Jag tror att vi behöver bli mer lyhörda för oss själva och vad vi mår bra av istället för att bara rusa på. För något år sedan skrev jag en krönika: ”Är du bra på det du jobbar med eller är du bra på att jobba på?” Det är en fråga som vi behöver ställa oss lite oftare tror jag.

Vi är de vi är, vi är inte det vi gör och om vi inte har tid att vara vi vilka är det då som ska göra det vi gör?

Det är enkelt för dig att säga kanske många tänker, du som har styrkan och kraften att ta tag i det där jobbiga, det där som gör att vi springer ifrån oss själva. Ja, det kan tyckas vara så men jag skriver alltid om det jag själv upplevt eller upplevt på nära håll så jag vet att det är fullt möjligt att dra i handbromsen. Jag har själv gjort det vid flera tillfällen i mitt liv, ibland precis i rätt tid, ibland för sent men än har det inte hänt att jag dragit för tidigt.

Du har bara en av dig och du är unik, du är ett original och du är värd det bästa av allt och det börjar med dig själv att du tar dig själv på allvar och att du känner efter vad som är bäst för dig. Det som är bäst för dig, att vara den du är och göra det du mår bra av är på samma gång bäst för din omgivning.

Ett steg i taget, en dag i taget – det räcker så mycket längre än du tror!