Gemenskap är ett grundläggande mänskligt behov. Vi är sociala varelser. Någon har till och med sagt att människan är ett flockdjur. Vi föds in i en familj och blir den vi är i samspel med människor som står oss nära. Redan i det biologiska arv vi bär med oss när vi föds finns behovet av mänsklig närhet och sociala relationer.

Trots att vi idag lever tätt inpå varandra i en storstad är det många som ändå känner sig ensamma. Människor springer förbi varandra på gatorna och alla verkar ha egna, roliga liv. Ingen frågar vem du är eller hur du mår. I en värld där det verkar viktigt att vara omtyckt och populär kan det kännas svårt att erkänna att man känner sig ensam och längtar efter gemenskap.

Med det sagt, säger jag som jag har sagt många gånger förut – vårda och värna era nära och kära!