Viktiga kommunikationsförmÄgor!

  • Oavsett om vi hĂ„ller med om det som sĂ€gs eller inte krĂ€vs FörmĂ„gan att lyssna empatiskt men neutralt till andra sĂ„ att vi verkligen förstĂ„r dem.
  • IstĂ€llet för att brĂ„ka om vem som har mest rĂ€tt krĂ€vs FörmĂ„gan att frĂ„ga oss sjĂ€lva hur helheten hĂ€nger ihop, nĂ€r vi Ă€r oense eller nĂ„got inte stĂ€mmer.
  • Att hitta svaren som kĂ€nns rĂ€tt innerst inne krĂ€ver FörmĂ„gan att lyssna till sig sjĂ€lv, efter klokare svar och lösningar som verkligen hĂ„ller för alla berörda.
  • Att vara allt för artig Ă€r vanligt att vara och dĂ„ krĂ€vs FörmĂ„gan att tala uppriktigt, bĂ„de om det vi tycker att vi vet men Ă€ven nĂ€r vi har tvivel över det som sĂ€gs.

Att lyckas med projekt!

Det Àr mÄnga faktorer som har betydelse för om ett projekt skall lyckas eller ej.

En av de viktigaste – och kan tyckas sjĂ€lvklart – Ă€r projektets ledare. Att projektet bemannas med rĂ€tt ledarskapskompetens.

Inom min bransch, bygg- och anlÀggning, tillsÀtts ofta tekniska specialister som ledare vilket mÄnga gÄnger inte alls Àr rÀtt kompetens pÄ rÀtt plats utan istÀllet tyvÀrr ett resursslöseri. Som ledare har den tekniska specialisten begrÀnsade möjligheter att Àgna sig Ät och fördjupa sig i, sitt specialistomrÄde dÀr hans eller hennes kunskaper Àr ovÀrderliga.

För att belöna och uppmÀrksamma sina duktiga tekniska specialister utses teknikspecialisterna till projektledare, projektchefer eller andra positioner som i huvudsak gÄr ut pÄ att leda och motivera andra mÀnniskor trots att specialisterna drömmer om att fÄ fördjupa sig i och fortsÀtta med sitt speciella teknikomrÄde.

TyvÀrr visar det sig som sagt att den tekniska specialisten i hög utstrÀckning fortsÀtter att fokusera pÄ tekniken. Detta, i sin tur, triggar specialistens förmÄga att fastna i tekniska detaljer snarare Àn att fokusera pÄ ledarskapet och helheten, som Àr ledarens huvudsakliga uppgift.

Tekniken Àr sÄ mycket enklare att hantera eftersom det ofta finns givna parametrar att gÄ efter, men samarbete Àr en större utmaning dÄ alla vi mÀnniskor liksom projekten Àr unika.Vi som ledare behöver bli bÀttre pÄ att applicera mjuka vÀrden till vÄrt ledarskap.

För att vara eller bli en riktigt bra ledare krÀvs ett genuint mÀnniskointresse och en drivkraft som utmynnar i att utveckla, engagera och inspirera medarbetare. SjÀlvklart finns det tekniska specialister som har förmÄgan att leda, men det Àr fler som inte har det genuina ledarskapsintresset som krÀvs.

En ledare som arbetar aktivt med kommunikation, tydliga mÄlbilder, feedback, att lyssna, som Àr lyhörd och som har förmÄgan att se helheten, har större möjligheter att fÄ nöjda medarbetare och pÄ sÄ sÀtt skapa en god arbetsmiljö.

En ledare som Àr mogen och balanserad och har en sund sjÀlvkÀnsla, sjÀlvinsikt och förmÄga att reflektera över sitt eget och andras beteenden.

En ledare som lyssnar pÄ och respekterar medarbetarna och deras synpunkter och förslag.

En ledare som förstÄr hur viktigt det Àr med feedback för utförd prestation.

En ledare som mÄr bra och samtidigt, med sitt ledarskap, fÄr medarbetarna att mÄ bra.

För att sammanfatta det hela sÄ handlar ledarskap mycket om sunt förnuft!

En projektledares egenskaper!

Att vara projektledare innebÀr att du Àr en organisatör, mÄlinriktad, pÄdrivande, visionÀr, god lyssnare, Àr bra pÄ att ge feedback och framför allt se nÀr feedback behövs och mycket mer.

Ett projekt fÄr dÄliga utsikter om delaktighet och sammanhÄllning saknas i projektgruppen och det gÀller att vara flexibel och kreativ nÀr verkligheten förÀndras.

Olika typer av projekt krĂ€ver olika typer av projektledare – det kan handla om produktutveckling, byggprojekt eller utveckla en organisation.

Generella egenskaper Àr nÀstan omöjliga att specificera. Men förmÄga att samverka, planera och driva projektet i mÄl Àr kompetenskrav som inte gÄr att göra avkall pÄ.

Fem tips för god arbetsmiljö!

Generellt kan sÀgas att en bra arbetsmiljö kÀnnetecknas av:

  • att uppleva trivsel, samvaro, vĂ€nskap
  • att kunna pĂ„verka och planera sitt eget arbete
  • att fĂ„ möjlighet att lĂ€ra sig nya saker och utvecklas
  • att kommunikationen Ă€r öppen och tydlig
  • att man respekterar varandra
  • att fĂ„ variation för kropp och sjĂ€l
  • att fĂ„ feedback pĂ„ det man gör och uppmuntras att förbĂ€ttra
  • att ha kontroll, ligga steget före och undvika negativ stress
  • att risken för ohĂ€lsa och skador pĂ„ grund av arbetet Ă€r liten
  • att kunna kĂ€nna trygghet
  • att veta nĂ€r man har gjort ett bra jobb
  • att veta vilket ansvar och vilka befogenheter man har
  • att fĂ„ göra fel
  • att fĂ„ hjĂ€lp och stöd

Fem tips som hjÀlper dig att uppnÄ en god arbetsmiljö med ditt ledarskap:

  1. Kommunicera, kommunicera och kommunicera.
  2. Arbeta aktivt med och kommunicera tydliga mÄlbilder!
  3. Skapa delaktighet och laganda! Var en förebild för resten av gruppen. ÖvervĂ€g ditt agerande noggrant och se till att utgöra ett bra exempel.
  4. Arbeta aktivt med feedback. Tala med medarbetarna om deras prestation och hur den kan bli bÀttre. Till en början kanske inte alla blir glada av konstruktiv feedback, men nÀr man lÀrt sig uppskatta feedback och tagit det till sig Àr det ett otroligt vÀrdefullt verktyg.
  5. Var förberedd pÄ hur du ska hantera konflikter. Var alltid ödmjuk och hÄll en aktiv, öppen dialog för att undvika större konflikter.

Har du ocksĂ„ gjort bort dig?

SĂ„ lĂ€tt allt blir fel Ă€ven nĂ€r du har de allra bĂ€sta intentioner….

Vi vet ju alla att vi alltid ska se individen. Att vi ska lyssna aktivt. Att vi ska möta varje person dÀr den befinner sig och inte dÀr vi önskar att han/hon Àr. Att vi som ledare behöver vÀcka vÄra medarbetares lust och engagemang. Att vi behöver visa respekt. Att vi behöver veta att alla inte alltid har förmÄgan att ge 100%. Att vi behöver balansera arbetsliv med privatliv.

Vi vet ju ocksĂ„ att vi som chefer och ledare inte ska presentera fĂ€rdiga lösningar. Att vi ska fokusera pĂ„ helheter och inte lĂ€gga oss i detaljer. Att vi inte ska ge order. Att vi inte ska framföra feedback pĂ„ ett sĂ€tt som kan uppfattas som elakt eller krĂ€nkande. Att vi inte ska bli irriterade pĂ„ de som stĂ€ller oss kritiska frĂ„gor. Att vi inte ska lĂ„ta oss dras in i nĂ„got som kan tyckas vara pĂ„ sandlĂ„denivĂ„… och Ă€ndĂ„ hĂ€nder det! Precis det vi vet att vi inte ska göra gör vi. Varför dĂ„? Jo, vi Ă€r mĂ€nniskor, vi har kĂ€nslor…

Jag har skrivit om det förut. Att ledare blir vi inte av att lÀsa böcker eller att gÄ managementkurser. Ledare blir vi av daglig trÀning, trÀning i ledarskap och i all trÀning finns misslyckanden. Misslyckanden Àr oundvikliga!

Om du ser pÄ ditt ledarskap med distans och en stor portion sunt förnuft, att du erkÀnner dina misslyckanden och lÀr av dem, att du visar dina medarbetare att du Àr mÀnsklig och inte har svar pÄ allt dÄ tror jag att du kan reparera dina bortgöranden pÄ ett sÀtt som stÀrker ditt ledarskap och som dina medarbetare kommer att uppskatta. Vad tror du?

 

Kay Pollak inspirerar!

Kays mÄndagstips Nr 6.

Den 19 mars 2012

Denna lektion handlar om att:

Jag kan vÀlja att Àndra alla tankar som skadar mig.

Är det sant? Kan jag verkligen Àndra alla tankar som skadar mig? Ja, du kan Àndra varje tanke du tĂ€nker. Och genom det kan du ocksÄ vĂ€lja att Ă€ndra all tankar som skadar dig. SÄ pröva att igen lĂ€sa:

Jag kan vÀlja att Àndra alla tankar som skadar mig.

Vi vet att vi kan Àndra varje tanke vi har. I detta nu. I varje ögonblick. Men vi gör det inte alltid.MÄnga gÄnger sitter vi istÀllet kvar med tankar som skadar oss.

Du har blivit sÄrad av din partner. FrÄga dig: Hur lÀnge vill du vara sÄrad? Hur lÀnge vÀljer du atttÀnka att han/hon var sÄ dum mot dig? En dag, tre dagar, en vecka, ett Är, tio Är. Hur lÀnge?

Eller vill du vara sÄrad i bara en sekund, tre sekunder, tio sekunder, tre minuter, 10 minuter?  

TÀnk om det Àr sant att du kan vÀlja hur lÀnge du vill vara sÄrad?

En bra övning den hÀr veckan Àr att leva med den frÄgan i din vardag.

Men vem klarar att alltid Ă€ndra sina sĂ„rade tankar till tankar som kĂ€nns bĂ€ttre? Jag klarar det inte alltid. FastĂ€n jag vet att jag kan Ă€ndra min tanke gör jag det inte alltid. FastĂ€n jag vet att ”Just i den hĂ€r stunden skapar jag min egen vĂ€rld”, sÄ lyckas jag Ă€ndĂ„ inte Ă€ndra min tanke. Jag vĂ€ljer att sitta kvar med min sĂ„rade kĂ€nsla. Varför gör jag det?

Den hÀr insikten har varit bra för mig att vÄga ta till mig:

Jag gör det för att jag sjÀlv vill det!

Men – varför vill jag sitta kvar i lidandet/olyckan? För att jag Àr lĂ€rd att tro att det Ă€r ett sĂ€tt att ta hand om mig sjĂ€lv! Jag tror i min ”olycka” att jag just dĂ„ tar hand om mig sjĂ€lv.

I detta mĂ€rkliga sĂ€tt att tĂ€nka Ă€r jag styrd av egot och dess tankesystem. Egot vill hellre att ”de andra”skall Ă€ndra sig. Egots enda önskan Ă€r att jag skall vara offer. Egot vill hellre att jag skall sitta kvar medtanken att ”Han/hon var sĂ„ dum mot mig”. Det Àr bra att pĂ„minna sig om att egot vill aldrig mitt bĂ€sta. Egots önskan Ă€r att jag skall vĂ€lja ”litenhet”. Inte storhet och ansvar. Egot vill inte att jag skall ta ansvar för mitt eget bĂ€sta. Egot vill inte att jag skall bli ansvarig för mitt liv. Egot vill inte att jag skall ta ansvar för mina kĂ€nslor.

Egot vill hellre ha rĂ€tt – istĂ€llet för att jag ska bli lycklig.

SĂ„ vad gör du nĂ€r du har blivit sĂ„rad av nĂ„gon och vill lĂ€mna det tillstĂ„ndet? Du vet att ingen annan Ă€n du kan Ă€ndra dig. Visst skulle det vara skönt om den andre kom och bad om ursĂ€kt. Men den har Ă€nnu inte gjort det. Och den gör det kanske aldrig. Du Ă€r ensam. Du sitter med din olyckliga kĂ€nsla. Hur kan du komma ur detta? Är det ens möjligt? Ja det Ă€r möjligt.  Men hur? Tankarna gĂ„r. Du blĂ€ddrar iolika sjĂ€lvhjĂ€lpsböcker. Du strĂ€cker pĂ„ dig. Du ser dig i spegeln. Du ser fortfarande olycklig ut. Du ligger vaken halva natten. Du vet att ingen annan Ă€n du kan hjĂ€lpa dig komma ur kĂ€nslan. Men du kommer inte ur den! Du Ă€r djupt sĂ„rad. Du lĂ€ser olika meningar. Till exempel dessa:

Ingenting kan skada mig sÄvida jag inte ger det makt att skada mig.

Andra mÀnniskors ord kan inte skada mig mer Àn jag tillÄter dem att göra.

Jag kan vÀlja att Àndra alla tankar som skadar mig.

Men inget hjÀlper. Du vill kasta allt detta i papperskorgen. Du Àr kvar i din sÄrade kÀnsla.

Vad kan du göra?

Detta Àr vad du dÄ kan öva pÄ att ta in den hÀr veckan:

Du har ansvar för dina tankar. Du mÄste till slut bli beredd att ta fullt ansvar för alla dina tankar. Ingen annan Àn du tÀnker dina tankar. Du har det fulla ansvaret för varje tanke du tÀnker. Du Àr tÀnkaren. Det finns inga fler tips Àn tipset att igen lÀsa de tre kursiva meningarna ovan. Om och omigen.

En bra hjÀlp kan vara att vÀnja sig vid den hÀr fantastiska meningen:

Det enda uppdrag du har i livet det Àr att göra dig sjÀlv lycklig.

Àr innehÄllet i den meningen börjar bli sant för dig, sÄ ökar din villighet. Pröva dÄ igen att lÀsa:

Jag kan vÀlja att Àndra alla tankar som skadar mig.

Obs obs! Inget av innehÄllet i denna lektion betyder att du behöver acceptera att din partner, medarbetare, chef sÄrar dig. Det enda den hÀr lektionen vill lÀra ut Àr att ingen annan Àn du kan ta dig ur dina tankar som skadar dig och gör dig olycklig.

Denna veckans lektion Àr ingen lÀtt lektion. Den Àr onekligen mÄnga gÄngen en ganska tuff lektion.

Men den Àr en nödvÀndig lektion.

Jag önskar dig allt gott.

Och kÀnn dig fri att sprida lektionen till alla vÀnner och alla vÀnners vÀnner.

Kay Pollak


VĂ€rdiga avslut Ă€r viktiga!

Hur upptrÀder vi mot varandra nÀr nÄgon vÀljer att sluta sin anstÀllning och hur kan vi genom vÀrdighet vid avslut göra tidigare medarbetare till positiva ambassadörer för vÄra arbetsplatser?

”Att smutskasta nĂ„gon som lĂ€mnar ditt företag sĂ€ger mer om dig och företagets kultur Ă€n den som smutskastas”, skriver DM:s krönikör Elaine Breske Hirscher.

NÀr nÄgon av mina medarbetare sÀger upp sig för att gÄ vidare i sin karriÀr sÀger jag egentligen bara tre saker till honom eller henne:

”TrĂ„kigt för oss!”
”Grattis och lycka till!”
”VĂ€lkommen tillbaka!”

LÀs hela krönikan hÀr: http://www2.proffice.se/artiklar/kronikor/elaine-breske-hirscher/2012/03/21/65906253/index.xml

Dagens citat!

”All successful people start with a target, because you can’t hit one if you don’t have one. Then they take action, because sitting around dreaming about success never gets you anywhere.”

Att sÀtta mÄl Àr viktigare Àn mÄnga tror och görs mer sÀllan Àn vi kan tro. Varför?

Jag brukar anvÀnda mig av SMART-modellen nÀr jag sÀtter mÄl. Hur gör du?

S – pecifikt

M – Ă€tbart

A – ccepterat

R – ealistiskt

T – idsbundet

🙂