Varför uppstår konflikter?

Att en konflikt uppstår kan bero på en rad olika saker, men några exempel är att man har olika mål, värderingar och intressen, feltolkningar av situationer eller otillfredställda behov.  Att leva med konflikter, såväl inre som yttre, tar mycket energi och gör att man känner sig tyngd och splittrad.

Det är alltså viktigt att inte blunda för dem. Istället ska man försöka ta reda på orsaken och dess verkan, och därefter försöka påverka och lösa konflikten. Det krävs mod och vilja att inte blunda för konflikter. Det finns därför många anledningar till varför man väljer att inte vara medveten om en konflikt. Så här formulerar man dem ofta för sig själv:

• Det kommer nog inte att leda till någon förbättring!
• Jag riskerar ju att råka illa ut om jag lägger mig i!
• Det är nog bäst att låtsas som ingenting!
• Klarar jag verkligen av att försöka ändra situationen?
• Det är nog bara jag som tycker att det är dålig stämning!
• Någon annan tar säkert tag i det!

Tidiga erfarenheter spelar ofta en stor roll för hur omgivningen uppfattas. Den stress som en konflikt innebär gör att individen tar till olika försvarsmekanismer. Det är dessa försvarsmekanismer som gör att det blir svårare att se verkligheten som den är. Det gör att verkligheten och tillvaron begränsas och dessutom försvårar det möjligheterna att lösa konflikten.

Konflikter kan utvecklas väldigt olika beroende på hur de hanteras. Om man är rädd för att erkänna att det finns en konflikt försöker man leva efter en så kallad “harmonisyn”. All kritik och alla försök till förändring sopas under mattan, eftersom man förnekar själva konfliktens existens.

Om en konflikt istället har erkänts och lösts så kallad “konfliktsyn” leder det ofta till att de inblandade får en ökad förståelse för varandras tankar, känslor och behov, men även till ökad öppenhet, kreativitet och samförstånd. Konflikten kan på detta sätt bidra till att en relation utvecklas.

Mer om konfliktlösning i morgon, del 5 🙂